whenwordsfailmusicspeaks

Jag är inte rädd för döden. Jag har varit död på det sättet att jag inte levt. Att dö har alltid varit ett alternativ, vad jag än säger så kan jag inte ljuga om att tanken finns där, jag kan alltid ta slut på smärtan.
Någon gång kanske jag lyckas förklara precis. Dom där orden som fattas. För mitt helvete, min vardag. Vissa säger att jag borde vara glad, för allt jag gått igenom. För att folk brukar påstå att det som inte dödar gör en starkare. Det må ha gjort mig starkare, men det var också det som förstörde mig.